Torsdag 16 mars Peniche

Vi vaknar i bunkern till strålande vackert väder; ja den här ställplatsen ger faktiskt en bunkerkänsla, omgärdad av ganska höga, vita murar och inte en grön växt! Men, eftersom vi är så få husbilar här, gör det inget för vi har gott om utrymme runtomkring, även om mysfaktorn inte är så hög!

Vi beslutar att ta en tur i Homer för att få en överblick över Peniche-halvön. Vi följer den yttre vägen, utmed kustlinjen och gör många stopp för promenader, fotografering och för att njuta av klipporna som störtar sig ner i Atlanten. Fåglarna är dock tämligen lättskådade; vi ser endast Gulfotad Trut och Svart Rödstjärt!

Längst sydväst ut på halvön står fyren Cabo Carvoeiro och därifrån ser vi sandstränderna åt sydväst och klipporna åt nordväst. Peniche som är känt för att vara en windsurfarstad, eftersom det är så blåsigt, visar sig idag från sin bästa sida; det är nästan vindstilla! Det rullar ändå in höga vågor, men vi ser endast en surfare som jobbar på med sin bräda. Det är såklart inte säsong för surfing ännu. Errol tycker att stoppen med promenaderna är botten; det blir alldeles för varmt och här finns ingenting att läsa!

Cabo Carvoeiro

Ok då!; vi får väl åka ner till en praia så får Errol bada! Sagt och gjort, vi åker till Praia de Molhe Leste. Errol är ändå inte riktigt på strandhumör idag, men han får dock några labbefnatt och rusar ut i Atlanten. Eva måste också doppa fötterna i Atlanten och konstaterar att det ändå inte känns så farligt kallt!

Vi åker sedan tillbaka till ställplatsen för att äta sen eftermiddagslunch. Nu har det kommit en svensk husbil och de kommer fram för att byta några ord. De har en dansk-svensk gårdshund, som heter Otto och är ett år gammal. Errol blir överlycklig över att träffa en granne och är absolut villig till att leka med Otto. Men nej, Otto är lite försiktig av sig och lägger sig mestadels på rygg, så någon lek blir det inte av.

Errols kvällspromenad blir mot centrum. Vi hoppades att det skulle finnas ett historiskt centrum i Peniche, eftersom vi såg att centrum är omgivet av en ringmur. Men, nej, det verkar bara vara muren som finns kvar av allt det gamla, för centrumet hade inte alls någon charm, tyckte vi!

Med andra ord, känner vi oss nästan klara med Peniche, men vi stannar ytterligare en dag för att njuta av vädret och klippformationerna åt nordväst, som vi ännu inte har sett på nära håll.