Söndag 5 mars Castro Verde

Vädret ser lite osäkert ut idag, när vi ger oss iväg med Telémaco och Carla för vandring. Ryggsäckarna är packade med regnkläder och fågelbok; handkikare runt halsen. Vi åker till en liten by som heter Namorados (som betyder ”kärlekspar”); vandringsleden utgår därifrån.

Vandringen börjar i Namorados

Markeringarna för vandringsleden är inte alltid så lätta att se!

Vi vandrar genom en underbart vacker natur och det är så otroligt grönt överallt! Det går inga djur här, så Errol kan strosa omkring lös; leta efter kaniner och sorkar samt ta sig ett och annat bad. En toppendag för en Errol!

Vi har tur med regnmolnen också; vi ser regnskurarna dra förbi bortom kullarna, men får bara några stänk på oss. Vi stannar ofta  för fotografering, för att titta på blommor och fågelliv. Det doftar av Cistrosor, fastän bara ett fåtal har slagit ut. Rätt vad det är får vi höra Göken; och minsann den sitter i toppen av ett träd, inte alls långt ifrån oss. Vi ser den lätt t o m utan våra handkikare!

Ständigt fotograferande Carla

Telémaco pekar ut Cist-rosorna

Vandringen både börjar och slutar i Namorados; efter 8 km; som tar flera timmar i vår långsamma samtals- och studie-takt, är vi alla jättehungriga! Vi åker först tillbaka till Campismon och lämnar in en blöt och trött Errol i Homer, för att sedan sticka iväg för att äta mat.

Vi äter på en liten Taverna, där Carla har förbeställt en traditionell portugisisk meny; förrätt med bröd, oliver, får- och getost, chorizo samt vin därtill. Huvudrätten består av en skål med brödskivor som ligger i varm buljong, på detta lägger man sedan kryddat fläskkött, korvbitar och massor med kikärtor. Låter kanske lite konstigt, men smakar fantastiskt gott! Naturligtvis dricker vi rött vin därtill! Som avslutning får vi kaffe och dessa ljuvliga ost-mandelkakor samt ett litet glas med Medronho (som en liten fruktsnaps). Nu är vi absolut proppmätta!! Och hela detta kalas kostar inte mer än 30 euro för fyra personer! Otroligt!

Tavernans kokerska och servitör

Carla serverar huvudrätten

Mätta och nöjda går vi ut från Tavernan

Efter denna fantastiska måltid vill Telémaco och Carla visa oss ytterligare en vacker plats, nära Castro Verde. Strax efter den lilla byn Salto ligger Ara-Celis ”Himlens altare”. Det är verkligen rätt namn för denna lilla kyrka som ligger mycket högt uppe på ett berg med helt fantastisk utsikt över hela sydvästra delen av Alentejo. Det är så vackert!!

Nu är det dags att åka hem till vårt boställe igen, för nu är det redan kväll! Vi är så tacksamma för att Telémaco och Carla vill dela med sig av dessa upplevelser till oss; det är så värdefullt!

Errol väntar i Homer, hungrig som en varg och sedan vill han ut på kvällspromenad förstås! Men, han får vänta en liten stund, för vi hinner bara hem så kommer John och Chris (våra fågelskådande engelska grannar) för att visa sina kameror (som de använder för fågelfotande). De har också med sig karta för att ge oss ytterligare ett par bra fågelområden för skådning av Småtrapp och Gamar. Vi tackar och tar emot!

Errol får till slut sin kvällspromenad och sedan sjunker vi ner i Homer-soffan, trötta och nöjda med vår dag; alla tre!