Söndag 19 mars Foz do Arelho – Vilar Formoso

Vi lämnar Foz do Arelho vid tio-tiden på förmiddagen och sätter Nazaré (några mil norrut, utmed kusten) som mål. Vädret är molnigt och det drar en sval Atlantvind, som gör att det känns ganska ruggigt och rått.

Vi åker genom Sao Martinho do Porto, som är en riktig turistort med praian kantad av stora hotell; till skillnad från Foz do Alhero. Orterna utmed västkusten är verkligen olika!

Vi ser Nazaré på långt håll; staden ligger både ner vid havet och långt upp på en höjd. Vi ser spårvagnar som går rakt uppför berget och sedan försvinner in genom ett bergrum. Nazaré är en stor stad och vi krånglar oss in på smala gator och snurrar omkring där en stund; neej vi trivs inte här; vi åker vidare och följer kusten norrut!

Vi stannar vid Praia da Vieira så att Errol får en kisspaus och så att vi får sträcka på oss. Vi konstaterar att samhället ser jättetråkigt ut trots det strandnära läget!

Vi fortsätter resan på eviga raksträckor med cykelbana utmed hela vägen. Det blir en ganska enformig resa! Vi konstater dock att det verkar finnas gott om plats för fricampande husbilar utmed stränderna!

I Figueira da Foz snurrar vi runt och letar efter en Campismo; men när vi väl hittar den ser det mest ut som en kåkstad, så vi skippar den. Istället landar vi på McDonalds, som är ett säkert nummer för sugna Homer-magar!

Nu ändrar vi plötsligt på resplanen och börjar köra inåt landet istället. Vädret utmed kusten känns ruggigt och rått!

Vi hittar en lämplig ställplats inom ett acceptabelt avstånd; Sta Comba Dao, och styr ditåt. På vägen passerar vi en fantastiskt fin ”riddarborg” - Montemor Castel. Vi stannar för att fotografera! Vi fortsätter att följa Rio Mondego, med vackra vyer.

Riddarborgen

Vi blir tämligen besvikna när vi kommer fram till vårt mål! Ställplatsen har bara fyra platser och finns hemma på gården hos en familj. Det känns alldeles för familjärt för oss!

Nej, vi får ta ut ett nytt mål! Det verkar dock inte finnas just några ställplatser här i närheten. Den närmaste vi kan hitta är i Vilar Formosa vid spanska gränsen. Det är dryga två timmars restid dit, men vi tar chansen!

Vi åker nu utmed Serra Estrela och ser t o m snö på bergstopparna. Errol behöver en kiss- och bajspromenad, så vi stannar utmed vägen; då får vi höra Göken gala! Det var ett bra stopp!

Nu ändrar landskapet karaktär och bergssidorna fylls av stora stenblock, på ett sätt som vi aldrig sett i Sverige. Vi ser också många stenindustrier utmed vägen mellan Pinhel och Almeida.

När vi kommer fram till Vilar Formoso är klockan halv åtta och det är mörkt. Men, vi finner ställplatsen och där står redan några husbilar. Vi är dock lite osäkra på hur betalningen ska ske. Det finns en postlåda att lägga 5 euro i, men den verkar inte särskilt säker, så vi avvaktar med betalningen till imorgon!

Vilar Formoso

Notera storkboet över klockan på kyrktornet!