Onsdag 18 januari

Vädret är soligt och fint idag också, men det är lite kyligare i luften än igår. När vi tittar på väderprognosen ser vi att Castro Verde också har soligt och fint väder, men några grader svalare än vi har här. Därför har de också minusgrader och frost varje natt nu en period, vilket är ovanligt!

Vi bestämmer oss för att göra en utflykt igen och vi tänker fortsätta med några mål västerut längs Algarvekusten. Men först ska vi äta frukost såklart! Eva lyckas då göra något superklantigt! När allting är framdukat och vi precis ska sätta oss till bords, så kommer Eva på att; javisst ja, Errol ska få Öronrens idag; lika bra att ta fram det nu så det inte glöms bort. Öronrenset ligger i skåpet ovanför vårt dukade frukostbord. När skåpsdörren öppnas ramlar det ut en bok ur skåpet; rakt ner på frukosten och välter allting, inklusive ett glas fyllt med juice. Glaset slås i skärvor och juicen flödar över bordet, soffan, sladdar och Ipad!!! Nu blir det till att torka, hålla Errol borta från slagfältet, torka och torka igen, plocka glasskärvor och torka igen. Kommer soffdynorna och kuddarna att bli förstörda nu? Nej, det visar sig senare på dagen, att dynorna har torkat fint och inga fläckar syns överhuvudtaget! Det är ett fantastiskt bra material i våra dynor! Skönt!

Nu kan vi äntligen äta frukost och ge oss iväg på vår utflykt!
Först åker vi till den lilla fina staden Luz, med en liten, fin praia och en bergvägg intill. Errol blir som vanligt överlycklig när han släpps lös på stranden. Får labbefnatt och rusar runt i sanden, men konstigt nog hoppar han inte i plurret idag. Nej, sanden är nog tillräckligt fuktig och sval för att han ska känna sig svalkad. Han träffar en killkompis, som heter Bobby och de jagar varandra en stund på stranden. Vi ser inte några fåglar alls här, varken på stranden eller på bergväggen. Men, vi njuter länge i solen och av en lycklig Errol!

Vi fortsätter sedan ytterligare längre västerut utmed kusten och landar till sist i Sagres. Vi åker ut till Fortet, som ligger högt beläget med stupande klippväggar ner mot sandstränderna. Det är vacker utsikt åt vilket håll vi än tittar. Errol är inte det minsta höjdrädd. Han balanserar modigt på yttersta randen till stupen ner mot stränderna!

Fortet i Sagres

När vi sett oss mätta på utsikten äter vi lite lunch i Homer och åker sedan hemåt till Silves igen. Vi är inte hemma förrän de sista solstrålarna börjar gå ner. Nu är vi tre nöjda Homerinvånare som tar kväll för idag!