Måndag 16 januari Silves – Rio Alvor

Idag är det marknad i Silves och den är faktiskt belägen strax intill vår ställplats. Vi beslutar ändå att skippa marknaden och istället göra en utflykt med fågelskådning. Det verkar ju bli en underbar dag igen med strålande sol, klarblå himmel och ingen vind.

När vi stökar med våra morgonrutiner, knackar det plötsligt på dörren. Utanför står ett stiligt och finklätt par och säger att de gärna vill hälsa på oss, eftersom de ser att vi är svenskar. Själva är de finländare och de bor numera i en liten lägenhet i Albufeira. Samtalet fortlöper en god stund, innan de sedan berättar att de är från Jehovas Vittnen och är i Silves på uppdrag idag. Nåja, vi har bara goda erfarenheter av våra gamla bekanta från Jehovas Vittnen, så vi tackar för pratstunden och gör oss sedan klara för utflykten. Lite förvånande var dock hela situationen!

Vi beslutar oss för att åka till Rio Alvors mynning, ut i Atlanten, mellan Alvor och Lagos. På vägen dit passerar vi de enorma våtmarkerna utanför Portimao, men ser dock inte några Flamingos, som vi förväntade oss. Väl framme vid Praian, känner vi precis igen oss från förra årets besök. Då var det flod när vi var här, idag är det istället ebb och då borde det vara bra förutsättningar för fågelskådning. Förra året blev vi nämligen besvikna på att vi inte såg några fåglar alls vid besöket.

Rio Alvor vid ebb

Det är inte särskilt mycket människor på stranden så Errol kan ta alla tillfällen i akt att bada, gräva i sanden och jaga fåglar. Vi fotbadar och bedömer vattentemperaturen till ca 15 grader. Vi promenerar omkring på stranden flera timmar och njuter av solen, omgivningarna och fåglarna.

Det är gott om vadarfåglar utmed strandkanterna. Alla klarar vi inte av att artbestämma, men vi ser bl a Gluttsnäppa, Roskarl, Sandlöpare, Rödbena på ganska nära håll. Vi ser även Klippsvalor och ett par Hämplingar, när vi så sakta strosar tillbaka till Homer för lite sen lunch. Vi är mycket nöjda, alla tre, med vår utflykt idag och åker hemåt igen frampå eftermiddagen.

När vi åker hemåt tar vi vägen genom Portimao, men GPS:en styr då in oss på smala och trånga gator. Det blir värre och värre; men till sist skuttar en dam fram till oss och säger ”stopp, här kan ni inte fortsätta” (fast på portugisiska!) och pekar ut en annan gata som leder oss ut ur eländet! Skönt, nu tar vi den breda vägen hem!

Jaha, så var det slut på denna sköna dag och nu återstår bara Errols kvällspromenad och lite god matlagning!