Tisdag 20 december Castro Verde

Det har åter varit en kall natt, men det är strålande sol och klarblå himmel när vi vaknar. Idag är det vindstilla, så vi kan tidigt sitta ute i solen. Det är ljuvligt!
Klockan 13 samlar vi ihop oss; Telémaco och Carla, Sandra och Phil, Eva och Björn, för att gå till en liten Taverna och äta den traditionella, portugisiska soppan ”Acorda”. Själva soppan tillreddes av det som fattigt folk hade att tillgå, nämligen gammalt bröd, ägg, lök, vitlök, färsk koriander och olja. Numera ingår också ett fat med stora bitar kokt torsk därtill. Bröd, oliver och vin serveras också, förstås! Vi låter oss väl smaka, även om Eva har svårt för smaken av färsk koriander i mat.

Acorda-soppan, kokt torsk på separat fat och ett glas vin i handen!

Carla och Telémaco serverar soppa

Efter en lång lunchsittning guidas vi vidare till ett lokalt bageri, för att få provsmaka alldeles nybakade små ”ostkakor”. Vi får kliva rakt in i bageriet, där man jobbar för fullt (även en liten tjock hund). Vi får varsin liten ostkaka direkt i handen och den smakar underbart gott!

Maria Alexandrinas bageri

”Ni måste ju bara köpa er ett par arbetarskor i äkta läder; typiska för Alentejo”, säger Telémaco och visar sina som han har på sig. Vi blir visade var de går att köpa och skorna kostar bara 250 kr! Eva tycker skorna är fina och önskar sig ett par i julklapp av Björn!

Vi har också fått berättat för oss att det finns en urmakare i sta´n som är helt fantastisk. Han är 93 år gammal och jobbar fortfarande varje dag i sin affär. Han har jobbat med klockor sedan han var 13 år. Det finns inte en klocka som han inte kan laga! Han lär heller aldrig ha städat i sin affär eller i sitt skyltfönster, men det är ett urmakeri som lär vara värt att besöka. Men, det får bli en annan dag!

Nu måste både Telémaco och Carla tillbaka till sina jobb (vad gör det att de druckit vin) och vi andra strosar hemåt i solen.

Nu är det bara dags att förbereda sig för kvällens julmiddag!