Lördag 3 december Castro Verde – Costa de Santo André

Väderprognosen säger regnskurar hela dagen. Nej, vi vill inte sitta i Homer hela tiden, så vi bestämmer oss för att göra en utflykt till Atlantkusten, så får vi i alla fall omväxling idag.

Vi tjusar lite först med kattungen Fidel innan vi ställer GPS:en på Sines och far iväg. Vi åker över Ourique och ser där storkpar på varenda boplats. Vägen är urusel, men naturen är otroligt vacker med gröna kullar där korkeken växer.

När vi åker genom centrum på Cercal öppnar sig himlen i riktigt skyfall och alla människor försöker skydda sig med paraplyer eller ta skydd under tak. Det kommer dock en Mercedes, i full fart, runt ett gatuhörn och fullkomligen sprutar upp vatten över en gammal man. Han har paraply, men har inte en chans att skydda sig; han blir så nedvattnad att t o m kepsen flyger av honom! Men, han hytter inte ens med näven; han bara böjer sig ned, tar upp sin keps och sätter den huvudet igen! Stackar´n!!

Vi kompletteringshandlar lite  på Lidl, när vi passerar Santo André. I entrén står det fullt med damer som delar ut plastkassar. Vi tänker att det är reklam för något miljövänligt material och tar tacksamt emot kassen. Vi handlar dock så mycket att vi förser oss med ytterligare en kasse vid varubandet. Tur är väl det! Björn blir stoppad av damerna i entrén! De kräver kassen tillbaka; den var bara till låns medan vi handlade i affären! Vi packar om och lämnar snällt tillbaka kassen, men förstår ingenting! Vi skrattar gott åt det hela!

Vi åker ner till kusten vid Costa de Santo André, men återigen öppnar sig himlen i skyfall, så det blir ingen promenad. Vi kan dock konstatera att där säkerligen är goda fågelskådningsområden med många saltlaguner. Vi får återkomma vid bättre väder!

Skyfall i Sines och Costa de SantoAndré

Vi åker hem över Cacevel och kommer då också att passera vår barragem. Strax utanför Cacevel skådar vi Svartvingad Glada fint från bilen! Vid vår barragem finns det fortfarande massor av Storskarv och vi skådar också 8 st Skedstorkar, som slevar omkring med sina skednäbbar i vattnet.

Väl hemma möts vi av Fidel och våra grannar engelsmän. Fidel vill bli kliad och purrad! Engelsmännen berättar att vår cykel vält och krossat vår ”gråvattenhink”! Vi får köpa ny.

Vi ser också, till vår glädje, att grannar engelsmän bjuder in Fidel i sin husbil, men han skuttar snart ut igen! Förhoppningsvis har nu fått ett eget hem!

Errol, som bara har fått en ”parkeringskiss” på hela dagen, får nu först en tennisbollmatch och sedan en kvällspromenad; dock inte så lång, för det blixtrar på himlen österut!