Lördag 15 oktober Zafra – Castro Verde (Portugal)

Fredagsmys igårkväll; jojo....Björn förbereder pizzan, som ska in i ugnen och salladen, medan Eva skriver på bloggen. Eva hör hur vattnet rinner i köket och tror att Björn börjat skölja grönsaker till salladen. Björn, som inte använder sin hörapparat!!!; plockar i godan ro ut grönsaker från kylen och märker sedan att det stänker på hans fötter....Neeeejjj!!! Han har lagt sellerin mot greppet på kökskranen, så det bara sprutar ut vatten över golvet och ner i lådorna!! Så, städa, städa varje fredag.......!! Det tycker jag är kul!

Nåja, efter en lång stunds torkande, mattor som slängs ut på tork och peppande av Errol (som blir helt förstörd över vårt dåliga humör), åker pizzan in i ugnen! Nu är vi jättehungriga ju! Pizzan är klar efter 10 min, men ugnsplåten har bågnat av värmen och sitter orubbligt fast inne i ugnen! Efter mycket jobb, får pizzan dras ut på bakplåtspappret och plåten får vara kvar i ugnen! Tyvärr var pizzan inte någon höjdare, smakade noll och intet! Fredagsmys på minus noll!!

Vattenfestivalen i Zafra fortsätter.......på morgonen trampar Errol omkull sin vattenskål och det blir en ny torkning av golv och ut med sista mattan!!

Ja, men vi har ett strålande, fint väder – klarblå himmel, stor sol och 25 grader varmt!! Nu åker också Evas kortbyxor på!

Vi siktar på att åka in i Portugal och åker genom bergen in i Korkekarnas land. Ser övergivna storkbon i varje elstolpe och det känns lite dystert att inte se några storkar. Vi möter första Kohägrarna och ser Gamar i mängder över torra flodfåror. Vi utnämner även denna dag till Gamarnas dag!

Åker över Serpa – Beja och sedan till Castro Verde, där vi bott flera gånger under resan i våras. Vi får också vrida klockan tillbaka 1 timme, enligt portugisisk tid. Vägbygget som påbörjades i våras är nu klart och vi får åka på fin motorväg förbi Entradas, fram till Castro Verde. Landskapet är dock i beige och bruna färger och vi funderar över om vi ska få se några Stortrappar nu på hösten?

Checkar in på Campismo Caravanismo kl 14:30 och konstaterar att det är få husbilar på plats. Hälsas välkomna av våra portugisiska grannar, från i våras – ett par i 40-årsåldern, som båda är lärare. De bor här i sin husbil och jobbar i Castro Verde. De har bott här i 4 år nu och är nöjda med sitt livsval.

Vi boar in oss, för nu tänker vi stanna här ett bra tag! Vi använder för första gången klossar att köra upp på, för att utjämna lutningen (vi som alltid har föraktat detta!); nu är vi allt riktiga husbilstöntar! Eva tar en kort promenad med Errol och det är så varmt för honom. Konstaterar också att det är bra att Eva känner igen staden så väl, för det är Feira (marknad i sta´n) och flera portugisiska par frågar Eva efter vägen till Feira och hon kan med handviftningar och kroppspråk visa rätt väg!

Sitter sedan ute i kvällssolen och njuter av Sangrian innan matlagningen. Det får tyvärr bli resten av den eländiga pizzan, som vi stärker upp med vitlök och kryddor, sallad och baguette, rött vin. Men, det blir ändå ingen höjdarmiddag! Vi är ändå så nöjda med att vara på plats och få softa ner, efter en  dryg veckas bilåkande!

Stannar vid gränsen till Portugal

för att köpa varsin glass